Sökresultat

God hälsa och frihet från sjukdom har alltid spelat en viktig roll i människors liv. Läkekonst och medicin är inte bara ett fält för utbildade läkare. Alternativ medicinering har en lika lång historia som läkarvetenskapen, och gränserna dem emellan är inte heller knivskarp. Det svenska begreppet huskur fångar väl in behandlingsmetoder som ordinerats utan inblandning av en läkare. Huskurer går ofta

https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/teman/medicin-hushall - 2026-06-05

Roparna och andra rörelser inom folkväckelsen kan ses som exempel på sociala rörelser, det vill säga en typ av organiserat kollektivt handlande som syftar till att åstadkomma samhällsförändring utan att använda traditionella politiska metoder. I äldre tid organiserade sig många människor i religiösa rörelser vilka ofta drevs av färgstarka individer med en särskild förmåga att väcka människors käns

https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/teman/predikningar-rop - 2026-06-05

Prognoser möter vi nästan dagligen. Ordet prognos härleds från grekiskans pro = förut och gnosis = kunskap och betecknar ett förutspått framtida händelseförlopp. Förutom väderprognoser förekommer exempelvis försäljningsprognoser och medicinska prognoser. Behovet att förutspå ett händelseförlopp tycks finnas i alla samhällen, och då handlar det ofta om mer än att förutspå morgondagens eller veckans

https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/teman/prognoskonst - 2026-06-05

Från historisk tid kommer den mest detaljrika kunskapen om resor från så kallade reseskildringar, det vill säga från litterär berättelser om genomförda resor. Variationerna inom denna materialtyp är stora och inom forskningen talar man därför om olika genrer av reseskildringar, allt från resedagböcker till loggböcker. Spår efter människors resor hittar vi även i dokument som tullregister, skeppsli

https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/teman/resor - 2026-06-05

Alla platser har en historia, men vem är det egentligen som skriver den? I samband med att allt starkare stater växte fram i Europa under 1600-talet blev det viktigt för dessa att vinna legitimitet hos sina befolkningar genom att skapa en föreställd gemenskap, en idé som länkade samman varje individ till de styrande och till territoriet. Nationer uppstod, inte sällan på bekostnad av andra regional

https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/teman/skane - 2026-06-05

Enligt många bedömare står svartkonsten stark i vår tids populärkultur. En svartkonstnär brukar definieras om en trollkarl eller häxa som ägnar sig åt svart magi i syfte att besvärja onda andeväsen, för att döda, manipulera eller förstöra. Om svartkonst idag främst handlar om att kittla vår fantasi och skapa spänning åt berättelser, kunde fenomenet vara långt allvarligare i äldre tid. I en handskr

https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/teman/svartkonst - 2026-06-05

Frågor om utbildning och uppfostran har i våra dagar nått den högsta politiska dagordningen och utbildningspolitiken framställs ibland som ett slagfält för idéer om människan och framtidens samhälle. Synen på uppfostran kan variera, men oftast är det barn som avses när det gäller uppfostran. Frågans ställning visar sig även genom att de flesta stora tänkarna i historien har en uppfattning i frågan

https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/teman/utbildning-uppfostran - 2026-06-05

Att lära sig att tyda handskrift tar tid. Stilar är individuella men det finns också generella drag som är representativa för vissa tidsperioder. Här nedan återfinns handskriftsprov från fyra olika sekler. Samtliga prov är hämtade ur Universitetsbibliotekets specialsamlingar. Klicka på länkarna så kommer du till sidor med såväl originaltext som transkriptioner. Till höger hittar du lästips om du v

https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/paleografi - 2026-06-05

  Sammanfattning: Drottning Margareta besvarar en fråga från systern med make (Märta och Svante Sture) om de kan komma på besök till Gripsholms slott. Det går för sig, svarar hon, om det sker inom den närmaste veckan, före nästföljande (andra) söndag; så länge vet drottningen nämligen att kungen kommer att stanna kvar på Gripsholm. (Brevet återfinns i De la Gardieska arkivet, Historiska Handlingar

https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/paleografi/1500-tal - 2026-06-05

Sammanfattning: Del av brev från förvaltaren Sven Bengtsson på gården Artsjö i Finland, till dess ägare, Arvid Forbus. Behandlar en seglats och proviant som lastats på skeppet. Daterat 28 april 1664. (Brevet återfinns i De la Gardieska arkivet, Topographica Finland, vol. 28, 1664-04-28) Transkription: Höghwälborne Nådige Herre H Rigz Rådh och General/ Stormächtigh befordrare etc./ Eders Eccell:ttz

https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/paleografi/1600-tal - 2026-06-05

Sammanfattning: En vägledning i konsten att vinna rättegångssaker genom att ta en fladdermustunga i munnen. Ur svartkonstbok från Hoby i Blekinge, troligen från 1700-talets mitt. (Ämnesordnade handskrifter Magi) Transkription: att en Winer sina räter/ gångz sacker/ den som tager en fläder/ lapss tunga uti munen/ som för räten står och/ hafuer någon sack, at wed/ lag ock rät ut Agera han/ skull war

https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/paleografi/1700-tal - 2026-06-05

Sammanfattning: Inledning på beskrivning av en resa till Norge, daterat 28 juli 1818. (Ur De la Gardieska arkivet, Codices VIII:4) Transkription: Första Brefvet/ Den 28 Julii 1818/ (I.)/ En lycklig tilfällighet har förskaffat mig nöjet/ af en resa til Norge. Att under den vackraste/ årstiden göra en resa i et Land, som framvisar/ så många förvånande Natur_Scener, äger redan/ i och för sig sjelf be

https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/paleografi/1800-tal - 2026-06-05

Vad bör jag som låntagare tänka på när jag lånar äldre material?Först och främst måste du tänka på att det äldre materialet i många fall är oersättligt och att det måste hanteras på ett sådant sätt att det är tillgängligt för forskning både för oss och för framtida generationer. Vid en första anblick kan många av de regler som finns i specialläsesalen tyckas fåniga, men de är viktiga att följa eft

https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/konservatorn-berattar - 2026-06-05

Victoria Benedictsson, Lina Jonn, Majken Johansson, Britt G. Hallqvist och Vivi Täckholm – fem egensinniga och starka kvinnor som alla satte avtryck i sin tid och vars röster fortfarande ljuder starkt ur arkivens sköra blad.Victoria BenedictssonLina JonnMajken JohanssonBritt G. HallqvistVivi Täckholm  Victoria Benedictsson Victoria Benedictsson i juni 1878, och som nygift med mannen Christian Bene

https://www.ub.lu.se/om-universitetsbiblioteket/utstallningar/fem-kvinnor-i-universitetsbibliotekets-arkiv - 2026-06-05

Vi har stora bildsamlingar med många olika typer av bilder. Här finns fotografier, teckningar, gravyrer, porträtt, vykort, exlibris och kistebrev. Endast en liten del av våra bildsamlingar är sökbara via webben. Kontakta oss gärna så hjälper vi dig att hitta bilder i våra samlingar. Digitaliserade bilderUniversitetsbibliotekets digitala bildsamlingar är sökbara i kulturarvsplattformen Alvin.Sök bi

https://www.ub.lu.se/hitta/bilder - 2026-06-05

Universitetsbiblioteket Ett forskningsbibliotek öppet för alla. Kort om biblioteket och uppdraget Vision, mål och strategier Våra samlingar Våra projekt Våra utställningar Årsberättelsen 2025 Läs vår senaste årsberättelse (PDF, 39 MB, ny flik) Organisation Strategisk plan Läs vår strategiska plan för 2025–2027 (PDF, 4,4 MB, ny flik) Digitala rundturer i Universitetsbiblioteket

https://www.ub.lu.se/om-universitetsbiblioteket - 2026-06-05

Förstå, förklara och förbättra Universitetsbiblioteket delar givetvis samma vision som universitetet – vi vill bidra till att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor. De mål och strategier vi formulerat hjälper oss att uppfylla bibliotekslagens krav och vårt uppdrag. Universitetsbiblioteket ska vara ett stöd både i lärandet för studenter och i forsknings- och publiceringspr

https://www.ub.lu.se/om-universitetsbiblioteket/organisation/vision-mal-och-strategier - 2026-06-05

Publiceringsstöd för öppen och synlig forskning Universitetsbiblioteket erbjuder stöd genom hela publiceringsprocessen och arbetar aktivt för att främja öppen tillgång och öppen vetenskap. Vi ger rådgivning kring publiceringsstrategier, utför bibliometriska analyser och bistår vid forskningsutvärderingar. Tillsammans med Forskningsservice utvecklar och förvaltar vi LUCRIS – Lunds universitets syst

https://www.ub.lu.se/publicera - 2026-06-05

Det nationella samarbetsprojektet – DST Projektet ska digitalisera och göra 600 år av svenskt tryck fritt tillgängligt. Genom digitaliseringen tar projektet fram en infrastruktur för digitalt material. Projektet är ett samarbete mellan Kungliga biblioteket och universitetsbiblioteken i Lund, Göteborg, Stockholm, Uppsala och Umeå. Bibliotekssamarbetet tar ett helhetsgrepp för att systematiskt digit

https://www.ub.lu.se/om-universitetsbiblioteket/projekt/digitalisering-av-det-svenska-trycket - 2026-06-05

Du hittar böcker på biblioteken vid Lunds universitet med hjälp av söktjänsten Finn. Många äldre böcker syns inte i Finn. Du kan istället hitta dem i Katalog -1957. Med sökverktygen på denna sida hittar du böcker på biblioteken vid Lunds universitet. FinnSök både tryckta och elektroniska böcker i söktjänsten Finn.Sök med Finn Digitaliserade kortkatalogerSök i Universitetsbibliotekets digitaliserad

https://www.ub.lu.se/hitta/bocker - 2026-06-05